Tura - så går det till

Tura på riktigt

Att tura med Sundsbussarna är att tura på riktigt. Du känner Sundets rörelser och doft, låter dig förtjusas av den vackra utsikten ackompanjerad av salta stänk. En smakupplevelse väntar i baren, omgiven av vänner. Att tura är en upplevelse för alla sinnen, att tura är att leva.

Tura – så går det till

Ingredienser

• Ett Helsingborg
• Ett Helsingör
• Ett Öresund
• En Sundsbuss (M/S Pernille eller M/S Jeppe)
• Valfri mängd mat och dryck (smørrebrød, pølser och drycker finns i vår bar)
• En nypa glatt humör (var inte rädd för att överdosera)

Gör så här:

Köp en biljett i Helsingborgsterminalen och kliv ombord på Sundbussen. Gå till baren och köp proviant efter hunger och smak, bänka dig sedan i någon av salongerna eller på soldäck. Sitt där och njut av resan medan du mumsar. När Helsingör närmar sig – sitt lugnt i båten.

Det är nämligen här turan skiljer sig från en vanlig båtresa: du stannar kvar ombord! Och åker tillbaka igen! Skulle du inte vara mätt och nöjd när du är tillbaka i Helsingborg – ta en vända till.

Turandets historia

Uttrycket tura har sitt ursprung i Helsingborg och är ett väldigt lokalt fenomen. Vem som myntade det är oklart men det började användas i början av 1950-talet. Efter andra världskriget ökade passagerartrafiken mellan Helsingborg och Helsingör stadigt och 1958 såg rederiet Sundbusserne dagens ljus, läs gärna mer om vår historia här.

Att ta båten mellan Helsingborg och Helsingör där sundet är som smalast, den så kallade HH-leden, har man dock gjort i sekler. Enligt Helsingborgs Stads privilegiebrev anno 1414 skulle stadens borgerskap tillhandahålla färjor mellan staden och Själland, vilket fortsatte under lång tid. Båttrafiken sköttes då av en grupp färjemän och deras Färjemanslag, men på 1500-talet räckte inte längre deras två färjor – det var så mycket boskap som tog upp platsen – så både färjemän i Helsingör och ‘frilansare’ fick då tillhandahålla båtar. Särskilt mycket båttrafik var det under tiden Skåne var danskt, alltså fram till 1658, sedan blev handelsrelationerna något frostiga, kan man ana.

Omkring 1800 började man köra lite större båtar på HH-leden och så småningom började man ta med privata passagerare. 1832 byggdes en ny hamn i Helsingborg och ångfartygen gjorde entré, som hjulångaren Maria 1836 – vilket också blev början till slutet för Färjemanslaget.

Sedan följde hjulångarna Hamlet, Ofelia och Horatio samt ångfartyget S/S Helsingborg. 1892 invigdes den första tågfärjeleden med färjan Kronprinsesse Louise och med henne började sundet trafikeras i allt högre grad.

Bild av: Kulturdatabasen Carlotta